sandravictoria

Kan börja med att jag hade en mycket bra onsdag, åt gulasch och kollade serier, skönt med en kväll på soffan. Somnade på tok för sent igen (älskade kaffe, se vad du gör med mig) och vaknade sjukt trött morgonen därpå. Botemedlet mot det är kaffe och muffins, på jobb finns dom sjukaste muffinsen jag sett, dom är enorma och fluffiga och finns i femton olika sorter. En kostar 3,60 vilket är ungefär 30 kr. Billigt och bra! Hade en sjukt stressig dag på jobb, sista halvtimmen gick jag på knäna och efter ett tag skickade Cam hem mig. Tacktack, tog en latte med mig och traskade mot bussen. Dagen innan hade Jay frågat om jag ville komma till honom, så när klockan var 19.30 hämtade han mig i Rockingham. "Tja läget, vet du, nu ska vi åka iväg till en pub och dricka lite och du ska få träffa mina polare" Väntavänta, va? Det är torsdag, jobbar du inte imorgon? "Jodå, svarade han, jag börjar klockan sex!" Jag är inte den som är den, så jag var på. Hade sjukt roligt, och efter nån timme kom killarna på att vi skulle hoppa från en brygga i havet. Visst, jävligt kallt, men whynot :) När vi kom dit såg jag ingen brygga, bara en enorm bro med ett läskigt högt avstånd till vattnet, dessutom var det mörkt som fan. HAHA, skämtar ni? De hoppade i, satan vilket plask, och efter ett tag nådde de ytan igen. Jay kommer upp efter ett tag, springande mot mig, dyngsur, lyfter upp mig (han är GANSKA stor om man säger som så...) skrattar och säger - nu är det din tur Sandra... Lilla fröken Gustafsson börjar svettas och precis vid broräcket släpper han ner mig på trygg mark igen. Nåja, den "lilla" adrenalinkicken räckte :) Jay hade druckit två öl på puben, och därför bestämde han sig för att köra sin polare hem, och sedan köra oss båda hem. Det som hände sen var inte riktigt planerat... Efter att vi lämnat hans polare beger vi oss mot stranden, eftersom vi fick en ide om att nattbada. Vi kör ett tag, och längre fram ser jag en buss, en vanlig enorm dubbelbuss, fast med massa blåa och röda ljus som blinkar. Hela vägen såg ut som en blinkande cirkus och jag frågar Jay om vad som händer. Han ser svettig ut och jag fattar inget. Efter några sekunder säger han: "This is gonna be crazy" och jag fattar fortfarande inte. Plötsligt gör han en tvär vänstersväng, och med hans stora pickup kör han med full fart rakt över en rad med vägkonor som fungerat som avspärrning för att folk inte ska gira när dom ser bussen. Bussen innehåller halva (hela?) Perths polisstyrka som spenderar kvällen med att utföra alkoholtest... Jag kollar på Jay och försöker få en hint om vad som händer. Det börjat lukta bränt och just som jag hör polissirenerna kollar jag i sidobackspegeln och ser blåljusena och polisbilen som jagar oss. Sirenerna tjuter och jag ser mig själv i ett avsnitt av Cops, och hur mamma där hemma får panik. Ååååh gode gud, nu hamnar jag i fängelse och Jay likaså och tänk om och varför... Jag tvekar ett ögonblick om vad Jays plan är, ska han seriöst KÖRA IFRÅN polisen? (Tidigare berättade han om hur han och hans polare brukar köra soffrace när staten kommer och samlar in gamla soffor, vilket innebär att folket ställer ut sina soffor på gatan som ska slängas, och på kvällen kör Jay sin pickup ÖVER sofforna, just for fun liksom. Han är inte klok) Min puls gick upp till maxpuls om inte mer, samtidigt som Jay stannar bilen. Tackgodegud för att jag slapp vara medbrottsling i en biljakt. Egentligen vet jag inte varför jag trodde han skulle köra iväg från polisen, kanske var det för att han körde ner vägkonorna, kanske var det för att jag vet att Jay är galen, galen som fan. Han körde upp på vägkanten, polisen stannade bakom med lamporna igång, kom fram och lös på oss med ficklampa genom det nervevade fönstret. "Sir, have you been drinking tonight?" "Yep!" svarade Jay självsäkert och gav polisen det charmigaste leendet han kunde få fram, och jag hade svårt för att hålla mig för skratt. Vem fan svarar "YEP!!!"? Han fick blåsa och jag kände mig som minst i världen. Fattar inte varför jag blev rädd, jag satt inte bakom ratten, men hela grejen var sjukt läskig. Mätaren gav svar men poliskvinnan var hemlig med det hela. "Vi ska se vad min kollega säger borta i bilen" Åååhhherregud. Efter femton års väntan lyser de på mig med ficklampan. Åhgud. "And you Ms, have you been drinking?" Jag sjönk långt ner i stolen och pep "Mmm, I had two drinks, two" och sakta stack jag upp två fingrar i luften...där satt jag, blond, sketarädd och gjorde fucking peace-tecknet åt polisen utan att veta om det... Jag blev nog osäker på om han förstod "two", eller nåt. "Aah okej, vi tänkte att du kunde köra annars, men det är ju inte så bra då" JAG KÖRA? Haha! Hade jag gått ur bilen hade jag lagt mig raklång på marken, mina ben var som överkokt spaghetti. "Well, sa polisen till Jay, du var 0,1 ifrån gränsen, hade du inte varit det hade du kunnat köra hem om en halvtimme men nu får du ställa bilen här och be någon hämta dig. Ha en bra kväll!" That's it. Han fick inte ens böter. Hur SJUKT är inte det? Jag såg fängelse och handbojor framför mig, här satt vi och hade inte ens fått böter. Vi tittade på varandra och började skratta som dårar. Vad fan hände nyss? Ett samtal senare var vi på väg hem till hans kompis, klockan hade blivit på tok för mycket och vi båda fick sova hos hans polare. Klockan 04.30 ringde klockan, Jay lämnade mig på tågstationen 05.00 och jag visste inte var jag hade röven. Tog tåget sen bussen hem, duschade och sprang iväg till bussen igen för att åka till jobb. Jobbar 8.00-21.30, det ska bli helt underbart efter en hård gårdag... Men, var det värt det? SOM FAN! :)

Ps. Förlåt mamma för all oro detta har orsakat dig ;) Jag klarar mig alltid och detta var en upplevelse utan dess like! Haha! Ds.