sandravictoria

Och så var det måndag. Men jag är lika glad för det, för måndag innebär jobb. Helgen blev inte som planerad, men det var en bra helg ändå. Vi ändrade om våra fredagsplaner, och tur var väl det för Jay ringde mig i fredags och frågade om jag ville med ut dagen efter i hans båt som han nyss köpt. Hallåja och jatack! Fredagskvällen spenderades i Hughs sällskap, kollade tv och skrattade åt hans sjuka historier, han är så söt! Vaknade tidigt på lördagsmorgonen och gjorde mig klar. Tog tåget till Rockingham och där hämtade Jay mig med pickupen och båten lastad på släp. Det var en rätt kul syn :) Drack öl och njöt av båtturen till Garden Island, en ö där Australiens navy håller till, vilket innebär att "vanliga" människor inte får va där. Det är Jay vi pratar om och han anser uppenbarligen inte sig själv som vanlig... När vi steg av trodde jag att jag drömde, det var helt otroligt vackert! Ljus sand, solens strålar, klippor och klarblått hav - det var obeskrivligt!! Killarna hoppade upp på sina surfbrädor, jag tog ett dopp och gick sen runt lite. Efter ett tag kallar Jay ut mig i havet "Come here for a swim!" En bit ut i havet ger hans polare mig sin surfbräda, here, try it! Åhnej tänkte jag, jag har aldrig surfat och vågorna som kom då och då var höga som fan. Jay förklarade: Spänn fast remmen runt benet så du inte blir av med brädan, testa att sätta dig upp, gör si gör så, och om du inte vill åka på en våg så MÅSTE du hoppa av brädan, skjuta den åt sidan och dyka långt ner under vågen. Men vänta nu, jag var sminkad och håret var vidgjort eftersom jag skulle direkt till jobb efter strandbesöket, och jag kände inte direkt för att vara UNDER nån jäkla våg. Jag tänkte att det är lugnt, jag behöver inte va i en våg om jag inte vill, havet såg rätt lugnt ut för tillfället, och jag tänkte att även om det kommer en våg så är det ju bara att åka med liggandes, jag kommer inte ställa mig upp ändå liksom. Jay ger ifrån sig ett "Wooooow"'och kollar bakåt. Jag kollar åt hans håll och ser en jättevåg som närmar sig och jag tänker shit.... Jag hör Jay säga igen "Släpp brädan och dyk under" men av någon anledning (utredning pågår om varför...) så klamrar jag mig fast vid brädan allt vad jag kan, och bakom mig hör jag hur vågen gör sig redo för att anfalla... Åhherrejesus, PANG sa det och jag och brädan hamnade i slagsmål mitt i vågen, mitt i havet och plötsligt sögs jag ner under vattnet, tumlade runt värre än i en centrifugerande tvättmaskin, och kände hur något misshandlade mitt lår. Det var sjukt läskigt och det kändes som att det tog evigheter tills jag nådde ytan igen. Under centrifugeringsproceduren kände jag hur min bikini började svika mig. Jag har en bikini som man knyter fast, och när jag efter en bra stund kom ovanför ytan, hostande och sjukt omtumlad så ser jag Jay komma närmre. Jag hittar min bräda och samtidigt som jag kollar på Jay som inte vet om han ska skratta eller gråta så känner jag att något är fel... Min bikiniöverdel sitter nerkasad på magen och min underdel är...long fucking gone!!! Jag var spritt språngande naken, Jay kom emot mig och jag hängde på min bräda, samtidigt som jag försökte skyla mig, och spottade och fräste på samma gång... Är det typiskt mig? Efter ett tag började jag skratta hysteriskt, och mellan skrattattackerna fick jag fram att jag var naken. Han fick lika mycket panik som mig och simmar iväg och HITTAR min underdel! Oh Lord you had mercy after all... Sminket var som en svart röra i ansiktet och jag kände hur låret bultade. "You're gonna be alright, but...there's another wave coming, dive UNDER and let go of your board...NOW!" Åh gode gud, detta är slutet. Jag skickade iväg brädan och flög ner under ytan. Det var MYCKET lugnare där, och jag förstår inte varför jag inte lyssnade på honom första gången. Jag antar att jag inte trodde det skulle vara så livligt på vågorna, men jag har lärt mig nu... Jag fick hoppa under vågen ett par gånger till, tills han sa denna klarar du, lägg dig på brädan och åk in mot strandkanten. Jag väntade på vågen som sakta kröp sig upp bakom mig och jag var LIVRÄDD. Jag kände hur brädan fick fart och jag åkte högt högt upp, jag såg hela havet nedanför mig och det gick fort som fan framåt... Jag skrek som en gris och skrattade ännu mer, det var helt sjukt! Att vara längst uppe på en våg och se neråt och känna hur fort man åker, det är helt obeskrivligt. Jag kände att jag gjort mitt på vågorna och tillsammans gick vi upp på stranden igen. Det rann blod längs mitt högra knä och mitt vänstra lår hade en rödblå bula hårdare än en sten, jag hade skrapsår över hela magen och mitt adrenalinflöde var enormt. Shit, det var helt sjukt och Jay kunde inte sluta skratta. Vi gick bort till hans polare som hade sett min våg "That was a hell of a wave you got over there!" Eh ja...! Killarna hade såååå roligt åt mig, och jag själv kunde inte sluta skratta. Vi snorklade och åt korv, och sedan var jag tvungen att åka till jobb. Jag har nog aldrig velat stanna så mycket som då, men jag kan ju inte svika Boby... När vi la till med båten i hamnen pekade Jay mot ena kanten och sa "Kolla, ser du delfinen?" VA! En delfin? På riktigt? "Eh...ja, här är massor!" Jag såg en delfin två meter ifrån mig och jag blev helt salig. Den hoppade runt båten och jag kunde inte sluta le, att få se en delfin hoppa runt och leka runt båten man sitter i kompenserade allt vad hade med mina skador att göra. Det var en magisk dag! Vi sa hejdå för denna gång och sen var det jobbdags. Det var busy som faaaan, och kvällen spenderades sedvanligt med sonen i huset. I söndags var det jobb igen, började redan halv1 och höll på till halv10. Jag var ensam servitris och det är sinnessjukt att jag ens klarade av det. Jag fick dubbelt så mycket i lön för min insats och det tackar jag för :)

Måndag idag, jobb 8-5 och sedan är det häng med sonen i huset som gäller!

And here you go Cam, this is only for you, so you don't have to use Google translate... The answer for your question "What the hell is Bobyjobb...?" is..uhm...my job as waitress on the restaurant, the chef's name is Boby, and "job" in Swedish is "jobb" and for no reason it just got called Bobyjobb. Doesn't make any sense though, but at least you don't have to be curious anymore ;)