sandravictoria

Här råder ingen bloggtorka längre måste jag säga - kan regnet ha med detta att göra tro? Buddha hörde min bön om uppehåll, och efter frukost bestående av typ 15 bitar bacon och två rostade mackor så såg jag - en bit av himmeln var BLÅ! Wohoo, jag har inte sett blå himmel på snart en vecka! Fort som bara den slängde jag på mig bikinin, sprang ner till stranden, ignorerande alla 48 thaiare som skrek 'Miss, miss, taxi, tuktuk, massage' och slängde mig i en solstol. Det var fortfarande skugga - MEN inget regn. Och visst kan man sola i skugga? Nåja, jag kan. Efter ungefär en halvtimme känner jag vattenstänk över hela mig, kollar upp mot himmeln och det ser inte bra ut... Jag låtsas att det är vågor som skvätter upp på land, och sluter ögonlocken igen. Till sist går det inte att låtsas längre, det är inga vågor, utan himmeln öppnar sig igen och släpper ner tonvis med regn. Jag kryper under mitt parasoll, surar, och thaiaren som äger solstolarna kommer fram och säger 'Are you okay, miss?' MEN FÖR I HELV...SER DET UT SOM ATT JAG ÄR OKEJ ELLER? 'Yes, of course thank you, I just don't really...like the rain...' sa jag istället. Han sa att det skulle försvinna snart. Han tror på tomten också, men det nämnde han aldrig. Arg var jag, men kunde ändå inte låta bli att skratta, där satt vi, blöta turister längs hela stranden och använde våra solparasoll som megaparaply. För fan. Jag gav upp, tog handduken över huvet och virade den runt axlarna och begav mig hemåt. 'Taxi, miss? Tuktuk?' Va fan ska jag med det till när jag redan är blöt och dessutom halvvägs hemma? Översatt: NEJTACK! Väl hemma på min gata (i stan...) möter jag en som jobbar på hotellet jag bor på. Han kommer gående med paraply (alla är så förberedda utom jag) och jag kommer med en stor blå blöt handduk över huvet. 'Oooh haha, hello!' säger han, 'Are you okay?' SKÄMTAR DU ELLER? Ser det ut så? Regnet öser ner, jag är i Thailand för att slippa regn och kyla, jag är blöt och blek - allt annat än vad man ska vara när man är på semester i Thailand! 'Yes, I'm fine, thank you.' Alltså. Får jag den frågan igen kommer jag få ett anfall. Ett hysteriskt sådant. Skulle hämta min tvätt häromdagen också, traskade iväg till stället och sa att jag var där för att hämta min tvätt. Kollar på tjejen som jobbar där och ser att hon står i full sjå med att ta ut mina trosor från tvättmaskinen: 'Oh miss, it's not ready yet' säger hon och dinglar med ett par av mina chockrosa trosor i näven. Jag ville bara dö. ('Are you okay, miss?) 'Öh, okay, fine, I'll be back...' säger jag, medans jag vänder ryggen till och dör lite inombords. Det där kändes bara...FEL. Men, vad gör man inte? :) Nu är det hög tid för middag, få se om det blir ännu en fried rice, varför bryta trenden liksom... :)