En blondin i en bilverkstad

Well. Vad kan man säga? Första dagen på jobb igår. Klockan ringde FÖR tidigt, dvs 05.15, upp och hoppa och se glad ut, det är trots allt dags för jobb! Tomas följde med för att hjälpa mig hitta, eftersom vägen till jobb innebär både buss och tågbyten, och med mitt lokalsinne hade jag likagärna kunnat hamna i Finland. Tack till dig! Nåväl, jag kom fram till sist och 7.30 var jag på jobb. I min lilla idyll trodde jag att jag skulle få gå bredvid för att lära mig. Jag har ju aldrig jobbat på en verkstad innan, men vad gör det tänkte Rob, han som är chef. "Have you ever washed a car before?" Ja, joo det har jag väl svarade jag. Fast bara min egen. I en såndär maskin som gör det åt en. Men det sa jag förstås inte. Så, 08.00 var det dags att börja tvätta bilar, vilket jävla rövjobb! Man tvättar bilen med nån sopborsteliknande grej (hur lätt är det då att komma åt nertill utan att knäcka ryggen?) och sedan torkar du av med en skinnlase, sedan putsar du alla fönster med en spray och trasa som gör att fönsterna ser ännu skitigare ut än vad de gjorde innan du började. "It's something wrong with the window cleaning spray, don't worry about it!" VAAAA, är det? Man putsar som en idiot i en halvtimme, sen ger du upp och låter det se ut som nån ungjävel lekt med margarin på fönstret helt enkelt. Efter mina biltvättar sa Rob till mig att köra ut bilen som stod i tvättutrymmet och parkera den på parkeringsplatsen. Okej. Paniken kom smygande, jag vill ju inte gärna säga nej. Tänk er jag, blond, ensam tjej, omgiven av 15 manhaftiga karlar, "Nej, alltså...eh, jag vågar inte" Det gick inte, så jag tänkte okej, det är bara att bita ihop. Satte mig i bilen (på fel sida eftersom dom har vänsterjävla-trafik) och kollade ner på växelspaken. FAN, en automatare. Det var över hundra år sen jag körde en sådan. Svetten börjar rinna när jag såg att det var en kille som hade gjort sig redo med bilen för att köra in, dvs så fort jag hade kommit ut. "Hur var det nu, ska den ligga i R, D, N? D2, vad fan är det? Jag la den i D och tänkte pröva mig fram. Alla som kör manuell och sen ska övergå till automatare vet att det är SUPERviktigt att bara använda en fot på pedalerna, annars använder du foten du är van vid att trycka ner hårt på kopplingen, på bromsen istället. Vad gör Sandra? Höger fot på gas, vänster på broms, och när jag skulle bromsa ... ? PANG! Hej pannan i framrutan, här kommer jag. Helvetes jävla mög tänkte jag, och kollade på killen som väntade på att få komma in till tvätten, tänk om han såg mig? Hysteriskt började jag skratta istället, och intalade mig själv att ingen såg det. Nästa bil skulle jag köra från parkeringen bredvid och ner till tvätten. Det var en ny svindyr blå stor jävla sak. Fan med, jag har en fet stenmur precis bredvid, tänk om jag drar ena sidan i den? Jag krypkörde sakta sakta ut, och hör hur det rasslar precis som när man har för hög växel typ. Jag prövar "D2" istället för att se vad det är och om det funkar bättre. Det rasslar lika jävligt, om inte värre och jag tänkte att det kanske är fel på motorn. Då ser jag Rob komma gående mot mig. FAAAN vad är det nu då? Jag vevar ner rutan och han frågar: "Are you ok?" Jaja, sure svarar jag och försöker se oberörd ut. "Uhm..you...well, don't forget the handbrake next time you drive..." JAG KÖRDE MED HANDJÄVLABROMSEN I!!! Inte konstigt det rasslade och hade sig. Jag ville sjunka genom jorden och aldrig mer sätta min fot på S&A Smash Repair. Men det hade bara gått 2 timmar av dagen, så det var bara att bita ihop. När jag långt om länge ställt bilen i tvättutrymmet så pekade Rob på en ny bil lite längre bort. Can you please take that van over here? Jag kollade bort och där stod en flakbil. Fan tänkte jag, jag har aldrig kört flakbil, men jag får väl testa. Bakom flakbilen stod en fet jäkla buss, inte en vanlig minibuss utan en stor jävla buss, nästan som en liten lastbil. Det var DEN Rob menade. Jag som redan hade panik för att köra en flakbil, det hade ju varit en piss i Mississippi jämfört med bussen. Jag stegade nervöst iväg och klättrade upp i förarsätet. Bussen var stor. Jag blev genast en nervvrak och smög iväg till Nick, han som jag ska ersätta när han slutar på torsdag. "Eeh...uhm..Nick, can you pretty please help me to move the bus..please?" Jag hade kunnat betala honom för att göra det. Han gjorde det gratis, tack för det du mänskliga & förstående människa! Resten av dagen bestod av biltvättar tills det blev eftermiddag och vi skulle ut och köra. På vägarna. Som har vänstertrafik. Sandra Gustafsson har ALDRIG kört i vänstertrafik. Fan, blir det bara värre och värre hela tiden? Nick körde i bilen framför och lovade att det bara var en kort bit med tre vänstersvängar, och det är dem som är lättast. Det gick rätt bra, förutom alla tre gånger jag skulle svänga, då satte jag igång vindrutetorkarna på max, snabbt som fan dansade dom över vindrutan, mitt i sommarvädret. Dom har ju helt tvärtom i sina bilar, men Nick talade gladeligen om att han hade skrattat åt mig i backspegeln. Kul att jag kan glädja någon genom mina blonda felsteg. Efter min lilla "prövning" skulle vi ut och köra igen, denna gången på motorvägen. Fan va kul tänkte jag, mitt i rusningstrafiken också, men hör och häpna - jag klarade det! Och det var till och med jäkligt skönt att få komma ut och köra, det var väldigt längesedan. När klockan blev halv fyra sa Nick "Come on, let's go to the warehouse and reverse all them cars in again" Hmm. Backa bilar? Jag? Sist jag backade nära en mur med min bil körde jag rakt in i den. Och här står jag, blond och verkligen inte 24 för tillfället, och fick panik. Igen. "Uhm...I'm not very good at reversing cars back..." vilket översatt till svenska blir "Alltså, jag är inte så bra på att backa backa bilar.." Score, I did it again! Nick log lite och sa att jag skulle ta det lugnt och att jag kommer lära mig. Jodå, första bilen tog typ tio minuter, jag skulle få bilen i rätt riktning för att komma in i garaget, inte köra på kanterna och sedan backa bilen snett tillbaka i en linje framför de andra bilarna. Jag krypkörde, nej ännu värre, jag snigelkörde och huvudet gick fram och tillbaka fram och tillbaka i backspeglarna, faaaaan låt mig inte köra in i alla plåtgrejer längs sidorna... Det gjorde jag inte. Jag lyckades med den, nästa, nästa och nästa igen och...fan vad jag är bra! Inte mitt drömjobb men jag lär mig en hel jävla del som jag kanske aldrig kommer ha nytta av, vem vet. Eller ja, är det någon som behöver backa sin bil - ring mig!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0